...varför vuxna människor beter sig som bortskämda,sura,gapiga ungar...bara för att jag inte delar samma åsikter om saker och ting som den personen..då ska den personen tycka sig ha rätt och dessutom idiotföklara och döma MIG??!

Knäppa mig på näsan och visa sig duktig för omgivningen..tala om vad som är rätt och vad som är fel!

Och att de h*n säger gäller...Det är så otroligt löjligt i mina ögon!

Det JAG känner och tycker...det måste väl ändå vara RÄTT...iaf för mig...just bara för att det är JAG som känner så!

...Det är väl ingen som kan bestämma vad som är rätt och vad som är fel?

Olika situationer,olika människor...ena gången kan det vara så rätt...för att en annan gång vara så inihelvete fel..

Ingen kan väl tala om för mig att det är fel att tycka annorlunda,att det "rätta" är att tycka precis som den "sura gapiga,bortskämda ungen" tycker man ska tycka och känna!

Den som är så roligt ar ju att den "sura,gapiga och bortskämda ungen".....egentligen är en vuxen person och borde veta bättre och ha mer förstånd!??

Och som verkligen borde veta att allting är inte alltid bara svart eller vitt..

När jag var barn och växte upp fick jag lära mig massor av saker,precis som alla andra barn såklart..
Både praktiska och teoretiska saker...
Hur man tex alltid respekterar de äldre,inte gör skillnad på folk,hur man rensar en harr,sätter potatis på hösten,smugglar cigaretter från finska Kolari,binder en fluga,trimmar en moppe,skjuter ripor från baksätet i en Volvo Amazon,att lära sig skriva snyggt,gå i söndagsskola,alltid hjälpa till hemma,vara duktig i skolan...osv,osv...

Att man verkligen får lov att ta konsekvenserna av sitt handlande...och att man alltid hjälper de som är mindre och svagare..osv...osv..

Jag lärde mig åxå mycket om människor precis som alla gör...

Lärde mig att alla vuxna inte alltid är goda,att vuxna ibland säger en sak och gör en helt annan....hur människor kan tänka,hur människor beter sig i vissa situationer...
Jag lärde mig att jag ALLTID ska respektera andra människors åsikter..men att jag behöver naturligtvis inte tycka likadant som dom. Att alla människor är lika mycket värda...alkisen på parkbänken...klasskamraten som inte kunde vara med på skidåkning för att föräldrarna inte hade råd att köpa skidor..och att man har samma människovärde oavsett vilken färg man har på huden..

Jag lärde mig åxå att lyssna innnan jag öppnar munnen..bara för att jag inte skulle säga något dumt som jag sedan kunde ångra...det har inte alltid funkat såklart,kan vara för att jag kanske har mänskilga drag?...men det finns där och jag brukar försöka tänka till innan jag öppnar munnen.

Dessutom lärde mig såklart allt det grundläggande...det som ska göra en människa till en "bra" individ i samhället..att inte ljuga,inte stjäla,inte prata skit om andra,att i alla lägen behålla en berättad hemlighet..att inte tro att jag är bättre än någon annan..det är ju självklara saker en förälder/föräldrar lär sina barn...men ingen är perfekt,och ska inte heller vara det..det skulle vara jäkligt tråkigt om det var så..och där måste jag ju säga att jag flera gånger gjort annorlunda mot vad man egentligen bör göra i andras ögon...men återigen...för mig har det varit helrätt.

Visst...Snattat en och annan choklad har jag gjort som barn.

Sagt saker som personen mitt framför mig vill höra,bara för husfridens skull.
Svallrat om människor.
Trott att jag faktiskt är den enda som har rätt i just den saken just då,att kan en massa saker som sen visat sig att det inte alls stämmer ...i alla fall i vissa sällskap...men jag tror jag är så pass ödmjuk så att jag kan erkänna när jag har fel...och det har ju hänt...men inte SÅ ofta ska tilläggas : ))

Jag har åtminstone försökt levt mitt liv så som jag blivit uppfostrad...sen om det är rätt eller fel sätt i andras ögon..det är det minsta jag bryr mig om! Jag har såklart gjort massor av saker,handlat på idiotiska sätt,som i andras ögon är "fel"

Ingen människa är helt utan fel och brister,naturligtvis inte jag heller...men sen finns det människor som verkligen tror att dom är helt felfria...det är sorgligt tycker jag.

Om jag får tycka någonting...och YES!

Jag FÅR ju faktiskt tycka vad jag vill!!??....så skulle det väl vara att:

..Ta reda på först vad du ska kasta skit om..kasta skiten på rätt person...

Ta åxå reda på om det du tror och anar verkligen är sant..

Den som står och gnäller,skriker och gapar högst.....den människan vet ju inte hur saker och ting ligger till..den har ju aldrig gått i mina skor.
Varför kan man inte då .......antingen hålla sin stora käft?!....eller det som är mycket bättre än att hålla käften...ta reda på hur det ligger till innan man öppnar munnen och dömer mig eller någon annan?.....

Ja men det var väl ungefär det jag ville få sagt idag..

Kanske inte en klockren bild för min vardag...men ändå...oftats äter jag middag ensam,Joel äter på såna konstiga tider...och jag jobbar knastider...men de gånger jag sitter och äter så har jag ofta sällskap av denna skönhet...vi för något slags samtal mellan mina tuggor...jag pratar och Yla lyssnar och förstår precis vad jag pratar om...tror jag ju : )...för övrigt är min vardag inte så spännande...jag jobbar...slår in paket,springer till posten,pysslar och grejar med Yla & Sally..försöker städa i mellan varven fast det är det värsta jag vet.. älskar att läsa böcker sent in på nätterna..

Nu ser jag bara fram mot när man kan få börja vara ute mer,sitta ute..jag älskar vår baksida...det är en stor gräsplätt där grannar,ungar och hundar samlas och vi tar en fika..eller så sitter man ensam där med sin kaffekopp och njuter av det förhoppningsvis vackra vädret...

Just en sån person finns inte i mitt liv...ingen som jag kan berätta allt för.

Jag har ingen bästa vännina eller vän i den meningen att jag kan berätta mina innersta tankar för...saknar inte det heller om jag ska vara ärlig...jag vet att jag alltid har mina barn,mina syskon som jag alltid kan vända mig till om jag verkligen behöver få någon som lyssnar,någon som tröstar,någon som jag vet älskar mig precis som jag är...det låter kanske hemskt,snudd på tragiskt att säga att jag inte har en person som jag kan berätta allt för...men det stör inte mig,inte det minsta...jag är nog lite märklig på det viset  ...annorlunda vore det om jag hade en partner som jag delade vardagen med,en älskade...Men tills det sker,eller inte...så berättar jag mina hemligheter,mina drömmar eller gråter i kudden,med en kall nos mot min kind   

Åh det finns många i min närhetet som jag tycker är snäll...

Min lillasyster Katja är en otroligt snäll person,har verkligen ett hjärta av guld..tänker sällan på sig själv utan är alltid den som ställer upp vad det än gäller..

Frågar man henne om hjälp på något vis,om jag behöver jag låna en lök,få skjuts någonstans tex...och hon mot förmodan INTE skulle kunna hjälpa till just då...så ger hon alltid förslag på hur man kan lösa ett problem ändå.

Jag älskar henne så mycket...inte bara för att hon är snäll...hon är även en beundransvärd mamma till 5 barn,en omtänksam sambo(snart fru) och rolig som satan!

Ronny,min lillebror..vi har samma far,men inte samma mor..när Ronny var liten,ungefär 2-3 år, pysslade jag mycket om honom,kände mig lite som en extra mamma,det var några somrar uppe i Vittanemi,Tornedalen som jag minns med glädje,lekte med honom och bar omkring på honom,jag var en mycket stolt storesyster,och är fortfarande mycket stolt över honom,han har en underbar familj,jobbar och bor i Luleå...vi träffas inte så ofta eftersom det skiljer över 100 mil emellan oss..men när vi träffas så känns det längst in i hjärteroten hur mycket jag älskar honom!