Idag fyller min älskade Sofie 30 år! Tänk att hon är 30!

Det låter så overkligt i mina öron.lilla vackra Sofie.

Jag kan fortfarande komma ihåg dig när du var en liten bebis och hur lyckliga vi var jag och din pappa över att få välkommna dig till världen.

Du påminner så mycket om din egen dotter Ronja,ni är så lika både i utseende och sätt. Jag kan bli så full iskratt ibland när jag ser er två tillsammans,för ni är verkligen lika.

Jag är så otroligt stolt över dig! Du är en underbar mamma till Albin & Ronja,och en sån kärleksfull hustru till din Dennis.

Idag ska vi komma och gratulera dig igen. Vi gjorde det i lördags tillsammans med dina nära och kära,men idag är ju din riktiga födelsedag och den ska firas!

Veckan i övrigt då? 

Det finns bara en sak som jag önskar ska ske denna vecka,och det vet du mitt lilla  

Annars är det mest triviala,inte så viktiga saker som händer denna vecka.

Hundarna ska klippas och badas.

Här ska städas i morgon.

Jag väntar på ett viktigt besked,som jag hoppas kommer denna vecka.

Just ja,nåt lite viktigt händer ju  ...jag ska vara barnvakt lördag och söndag till lila Tintin och Pelle när föräldrarna ska ut och förlusta sig på Östersjön.

Hoppas bara dom hunnit bli friska tills dess,båda dom har feber och är inte särskilt pigga just nu.

Veckans reflektion:

Att utått sett framstå som en älskvärd människa,verkligen framhäva sig som någon med ett stort hjärta,fylld av empati,en sån person som ömmar och gråter över tex människor och djur som far illa.

Fast den personen egentligen är helt känslokall och så avtrubbad vad gäller andras känslor än den egnas är nog bland det vidrigaste  och sorgligaste som finns.

Sant är att man kan inte bry sig om allt elände som händer och sker i världen,vem orkar med det?men nog trodde jag ändå att det skulle finnas någon slags känsla för medmänsklighet,någon slags empati...men icke.

Jag ska tydligen inte förvånas över andra människors beteende,och egentligen så spelar det ingen roll vad en eller ett fåtal människor tycker och tänker om vissa saker,men visst funderar jag hur man kan vara så kall,när man på annat sätt är så puttenuttig och sprider hjärtan och kärlek överallt. Jag kommer aldrig kunna förstå det.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Idag klockan nio ringde kyrklockorna för pappa i Pajala. En stor tröst är att veta att han kommit fram till himlen och att Micke mötte honom där.  Jag är inte alls religös på något sätt,men jag har ändå en lite naiv föreställning om himlen,oc...

Det har verkligen varit en tuff och jobbigt början på detta år för min familj.   Dennis min svärson som föll ihop på sitt arbete,Anders som fick en hjärtinfarkt,Lilla Wilma som kom till världen med stor dramatik för att sen bara några veckor sena...

    Där borta vid pilenhar jag lagt min farDär vilar han tryggtpå den plats han badDär brisen från havetger honom fläktDär hamnar vi alla till sluti min släkt   Uppe vid husetfinns tårarna kvarSom vi har samlatjag och min farMärkta av sorg...

....och det handlar om att stå för dom val man gör. Hela livet består av olika val. Varje dag nya val. Ska jag äta falukorv eller köttbullar till middag? Ska jag klippa mig eller låta håret växa? Ska jag säga vad jag tycker eller hålla käften...

Man prioriterar verkligen olika här i livet,det har jag blivit så medveten om på sistone.   Det som för mig och de flesta andra är viktigt i livet,det kan någon annan tyckas kvitta fullständigt. Nej det är ju återigen inte så att det jag säger,...