Så svårt att med ord beskriva hur mycket jag älskar dig du lilla lue!
Din blick,ditt skratt värmer mig ända in i hjärteroten och du lyser upp hela omvärlden! Ibland känns det som mitt hjärta ska spricka av kärlek!
Tänk att du valde mig till mormor! Vilken lycka!

En dag i framtiden,när du blivit lite större än nu,då ska jag berätta för dig hur efterlängtad du är! Fast det kan du säkert känna redan nu,men då ska jag i ord berätta.
Hur mycket din mamma och pappa väntat på dig,hur oerhört stolta dom var den dag du föddes.

En annan dag ska jag ta med dig på stora och små äventyr. Jag ska skämma bort dig,inte bara med saker och prylar,utan även med små utflykter,äventyr,sånt som bara en mormor och hennes lilla barnbarn kan göra! Vad du än ber mig om kommer jag att gå med på!

En annan dag ska jag viska sagor i ditt lilla öra,varje kväll ska jag  be himlens alla stjärnor stö silver i ditt rum när du ska sova,och jag ska be en liten ängel sittta på din kudde och hålla dig trygg.

Jag älskar dig så mycket,lilla luen!

Denna dikt vill jag ge dig,det är den vackraste dikt som jag vet...


Är det du, är det du,
allra käraste barn,
som har kommit till sist ändå.

Om du kunde begripa,
vad jag längtat,
men det kan du visst aldrig förstå.

Tänk att du skulle komma till sist
det vågar jag väl knappast tro,
fast det var då min enda beständiga dröm,
som aldrig kom till ro.

Kom och sätt dig hos mig, mitt lilla barnbarn.

Får jag krama dig sakta ett slag?
Jag vill känna, att du är mig nära,
jag vill höra dina andetag.

Tänk, vad allting konstigt och krångligt
med ens blivit lätt att förstå.

Hjärtans allra käraste barn, så väl att du kom ändå