otur känns det som!

I torsdags fm hade jag en inbokad tid hos min tandläkare här i byn(Är klar med Västerås åtminstone till hösten)

Johan min tandläkare skulle fixa två små hål.

När jag kom dit så frågade han hur det gått i Västerås dagen innan.

Jag kunde bara svara vad min tandläkare där sagt,"att stygnen nu var borta,allt såg bra ut,en liten öppen glipa vid ett av stygnen,men det skulle snart läka ihop".

J kikade i munnen och ser plötsligt skitarg ut (Helvete! Vad hade jag nu gjort tänkte jag?)

Nej arg på mig var han inte,men han blev mycket upprörd över glipan i tandköttet: "Så där kan du ju inte ha det!

Glipan är alldeles för stor för att det ska läkas ihop,jag är ledsen men jag måste lägga några stygn där"

Fan,fan,fan!

Jag som trodde att jag skulle slippa stygn i munnen på ett tag,det var så skönt i tisdags när dom blev borttagna.

Det var bara att lägga sig ner,bli bedövad och sydd...igen.

Ont som fan gjorde det fast J bedövat mig i hela ansiktet, så kändes det iaf,och det är första gången någonsin som tårarna runnit på mig vid ett tandläkarbesök!

Så några småhål blev inte fixade,jag fick en ny tid om två veckor och då ska dessa stygn tas bort.

Mitt i all smärta och jävelskap så måste jag iaf berömma J,så professionell,så säker på vad han gör , och verkligen duktig på att förklara och samtidigt lugna mig vid alla besök hos honom!

Mer tänder till folket!