...och ve och fasa!

Skrev just ett inlägg där jag skrev att jag skulle ha SPA-dag med mina flickor,Yla & Sally...den SPA-dagen får vi ju skjuta på tills i morgon...för NÅGON har gjort slut på grönsåpan utan att fatta det eller köpt ny...ja,ja...söndag kan vara en bra dag att SPA:a på...

Jag dras med en helvetes förkylning som inte vill ge sig,hostar som fasen och snorar om vartannat...tror även jag har feber i kroppen..måste nog gå ner till farbror doktorn i morgon och få nåt bra skit för hostan..

Hela denna veckan har varit jobbig på så många sätt,så många tråkiga saker har hänt...men nu ser allt mycket ljusare ut  ...jobbigt när människor man älskar är sjuk eller drabbas av något akut och man inte för tillfället vet hur saker slutar...

Nu ser saker iaf ljusare ut vad gäller det  ...så min förkylning är i sammanhanget inget alls att tala om.

Det har iaf funnits massor av tid för mig att rensa överallt i lägenheten under veckan,gjorde ju en jäkla rensning i juli förra året när jag bytte lägenhet...men det är precis som en massa saker dyker upp som svampar ur jorden och lägger sig och tar plats i mina skåp och garderober. ..att jag är svårt köpgalen vad gäller böcker,antika saker,porslin osv har väl inget med saken att göra?   Så en loppis är snart aktuell!

Hittade bland annat en sån stor plåtburk,en sån som är fylld med spelmarker,eller hittade och hittade,jag visste ju om den såklart...antog att den var full i spelmarker..har två såna lådor och den andra innehöll spelmarker precis som det skulle...men denna innehöll inga marker..där låg istället brev,foton och annat som jag trott jag kastat,bland annat en armbandsklocka som jag letat efter i säkert två år och foton på lilla Moa,ett kuvert med babybilder på henne,det var bilder som jag skickat in någon gång till en veckotidning som hade en tävling om sötaste babyn i Sverige!

Jag blev såklart skitglad!...Sen undrar jag ju var alla dom spelmarkerna som legat där från början tagit vägen?...Kanske har jag lånat ut dom?...Synd när man är snäll och lånar ut saker och inte får tillbaks dom sen...man borde skrivit upp i en bok saker,filmer,pengar,kläder,skor,böcker..osv som man lånat ut så att man kanske har en chans att få tillbaks dom prylarna?....

Hepp,hepp! Ska tamebuggard göra en sån bok : ))...sen får personen som lånar mina saker signera med namn och datum så att det inte blir något tjafs om det i framtiden : ))...Snålt? Gnidet?Egotrippat? Det är ju MINA saker förbövelen!  

Oftast tycker jag det är roligt,nyttigt att blogga,genom att skriva så får man ut så mycket ur sin hjärna...men sen tappar jag lusten,tiden räcker inte till och det kan gå länge mellan gångerna...

Min syster Monika är en mycket duktig bloggerska och hon bloggar varje dag,jag läser hennes blogg så fort hon postar ett inlägg och jag älskar den!...sen har jag ju några andra favoriter...bland annat en kille som bloggar om fula skivomslag...honom hittar ni här http://katastrofalaomslag.blogspot.com/ Jag skrattar ihjäl mig åt hans beskrivningar och analyser av gamla skivomslag!  

Sen finns det bloggar som när jag började läsa dom var riktigt intressanta,roliga,tänkvärda...men människor ändras ju under livets gång,och i dag är det flera av dom bloggarna som inte alls är lika intressanta...antigen har de människorna ändrat sig,eller så har jag det  .

Har uppmuntrat mina döttrar att börja blogga,dom gjorde det tidigare men sen kom så mycket annat i livet emellan...Sofie vet jag skulle kunna skriva såna jäkligt roliga inlägg  

Eftersom det inte blev någon SPA-dag idag för Yla & Sally,så gör jag så att jag SPA.ar mig själv!

Tjulululu alla!

...om det nu är Gud som rår över livet och allt som sker?...Har lite svårt att tro på det..

Jag har aldrig varit den som tror på någon högre makt...är alldeles för mycket realist för det...jag är inte alls mottaglig för att tro på att något eller att någon högre makt kan förändra eller styra mitt liv,andras liv...Det som händer,det händer...kan man inte själv påverka en händelse,då kan heller ingen högre makt,någon Gud fixa det...

Men känslan av att vara maktlös är nog en av de värsta känslor man kan ha...att absolut inte kunna påverka en situation på något sätt alls...har svårt att tänka mig en värre känsla...

Försöker tänk positivt,försöker verkligen det...men efter i går kväll,efter jag hört vad han sagt till mig, så inser jag mer och mer att vad jag än gör,hur jag än tänker, så spelar det ingen roll...jag kan inte göra något...och det är den absolut värsta känslan någonsin...

Dom människor jag älskar av hela sitt hjärta,dom jag känner sig trygg tillsammans med,dom jag älskar till månen och tillbak...dom människorna skulle jag utan att tveka gå genom eld och vatten för..om det på något sätt gjorde någon skillnad.