Det har verkligen varit en tuff och jobbigt början på detta år för min familj.

Dennis min svärson som föll ihop på sitt arbete,Anders som fick en hjärtinfarkt,Lilla Wilma som kom till världen med stor dramatik för att sen bara några veckor senare opereras för brusten blindtarm.

Men så i fredagskväll. Det som jag innert inne visste skulle hända,det som var oundvikligt.

Klockan 21,25 den 11 maj somnade min pappa in lungt och stilla.

Min pappa är borta,hans finns uppe hos änglarna nu.

Min fina lilla pappa som jag kommer att sakna så oerhört mycket!

När han somnade in så fanns där de människor som älskade pappa så mycket,för mig som inte kunde vara där så kändes det ändå så bra att veta att han fick somna in lungt,fint och med sina nära runt sig.

Det finns så mycket jag skulle vilja berätta om min pappa,så många fina minnen jag har av honom.

Men jag låter det vara för nu,jag har ännu så svårt att förstå att han är borta,att jag aldrig mer kan prata med honom,att vi aldrig mer ska ses igen. 

Sov i ro älskade pappa!