Idag klockan nio ringde kyrklockorna för pappa i Pajala.

En stor tröst är att veta att han kommit fram till himlen och att Micke mötte honom där. 

Jag är inte alls religös på något sätt,men jag har ändå en lite naiv föreställning om himlen,och då särskilt när någon går bort.

Vita fluffiga moln,där finns människor som lämnat jordelivet och glider omkring i vita fotsida särkar.

Där uppe finns ingen smärta,ingen oro och alla är vänliga och tar hand om varandra i evighet.

Tisdag den 5 juni ska vi föra pappa till sista vilan i Pajala kyrka.

Jag åker upp tillsammans med mina systrar Monika och Annica,min Sofie och Moa vill även följa med och ta farväl av morfar. Joel och Anders vet jag ännu inte hur det blir.

Jag saknar dig så pappa!