Ja...jag vet inte vad jag ska säga om den här saken...men nåt måste jag ju säga,det går liksom inte att vara tyst.....

Fick ett mail idag med en massa åsikter från en människa som jag endast känner till namnet...lite kul är det allt att en människa måste ha så otroligt tråkigt i sitt liv, så hon ger sig tid att maila mig,vi som inte känner varandra,och lägga sig i MITT liv,tillrätta visa mig..hela tanken är ju helt befägnd...

Ju mer jag tänker på det och ju fler gånger jag läser hennes mail så häpnar jag...detta kommer bli en kvinna som inom en snar framtid kommer att vara så bitter,så trångsynt..om man nu kan bli ännu mer trångsynt än hon är nu?..

Hon kommer att fundera på vart hennes eget liv tog vägen...medans hon hade fullt upp att ha koll på andra människor liv och att hon glömde bort att det bara finns ett enda liv och att hon helt glömde bort att leva sitt liv.....

Fast det är inte allt.. på ett mycket populärt forum,vi kan kalla det Facebook : )) så far hon fram och agerar i det mesta,hon tror att hon har svar på ALLT,hon dumförklarar folk i fint inlindade meningar och andra människors åsikter är inget att ha eftersom dom inte alls stämmer överens med hennes,hon TROR verkligen att hon är bäst på allt,och det är så skrattretande...

Måndag...känns som en sån riktigt lat dag,inget särskilt händer...om nu inte Moa bestämmer sig för att föda barn just idag....Ska väl fortsätta söka jobb som vanligt,läger ner 1-2 timmar varje dag på att söka lämpliga jobb..och för varje ansökan jag skickar iväg så är jag så hoppfull...men verkligheten är inte alls lika god alla gånger...

Hitills har bara två potentiella arbetsgivare hört av sig med ett tack för att jag skickat in en ansökan,tycker det är otroligt dålig stil att dom övriga inte ens kan skriva tillbak och tacka för att man sökt tjänsten dom utannonserar.....

Har iaf sökt ett jobb som jag är mycket intresserad av...och alla kvalifikationer för det jobbet har jag,så det är bara att hålla tummarna!

Tisdag...det blir den dagen då jag ska ringa allas vår älskade Försäkringskassa och säga dom ett å annat,fick ett brev förra veckan som inte alls gjorde mig glad..men dom vet ännu inte vem dom har att göra med...kommer inte att ge mig förrän jag får rätt,om jag så ska ägna resten av mitt liv på att få upprättelse!

Så watch out Försäkringskassan! Här kommer Gud och hon är jävligt förbannad!!!

Ska även fixa och greja på min lilla balkong,förra våren/sommaren hade jag turkost överallt på balkongen..dynor,ljuslyktot,blomkrukor...kör nog samma färg eftersom jag älskar turkost...

Ett år var min balkong helt rosa och det var åxå mycket fint!

Onsdag...då åker jag och mn yngsta syster på en mässa...antigen till Västerås eller Eskilstuna...

Vi har nog inte bestämt oss riktigt vilken stad det blir,men det lutar nog mest åt Västerås...kan bli mycket spännande!

Torsdag...städdag...Kan eventuellt ta tag i fönsterputsningen...kan behövas...och sen är det så mysigt att få sätta upp nya gardiner..köpa någon fin krukväxt...

Ett fönster i mitt vardagsrum är helt nerspottad av Sally,hon ligger på soffkanten och tittar ut,och när någon hund går förbi så trycker hon nosen mot fönsterrutan och skäller och gläfsar..så den rutan är full av hundsnor.

Fredag...Ingen aning...hoppas på fint väder så jag kan sitta ute och lapa sol på min förhoppningsvis nystädade balkong.

Lördag...Blir säkert någon form av socialt umgänge...spela något sällskapsspel tillsammans med syster och goa vänner kanske...äta god mat och dricka rödvin hör lördagen till.

Söndag...ligga i sängen och läsa hela dagen låter som en mycket bra idè ...förutsatt att vädret inte är så fint...skiner solen så blir det utevistelse hela långa söndagen!

 Fem saker jag INTE gillar!!

1. Lever, och all annan inälvsmat
2. Semlor
3. Strumpor i syntetiskt material
4. Icas egna Prästost
5. Potaisslalare som "rör" på sig när man skalar potatis eller morötter

Söndag...bästa dagen på hela veckan!

En hel vecka har jag framför mig...ett oskrivet blad...iaf till viss del...i morgon åker jag och Lillapan in till grannkommunen Fagersta.

Vi ska bland annat besöka Arbetsförmedlingen.

Jag får inte glömma att köpa vit målarfärg,ska måla en bokhylla vit.

Känner jag oss två rätt så blir det nog en gofika på Valonen innan vi drar hem igen.

Gillar verklgen inte alls att vara arbetslös...men å andra sidan vem gör det?

I veckan har jag sökt massor av lediga arbeten,men många av dom tjänsterna kräver körkort...kan förbanna mig själv att jag inte tog ett körkort då när jag hade alla förutsättningar...hade ännu inte bildat familj,vi båda jobbade...och Henry tjatade och bad mig ta körkortet...men jag var som en liten förälskad snorunge och tyckte det räckte att han hade det...Idag känns det som att det är alldeles för sent att börja med ett körkort...fast man ska aldrig säga aldrig...min moster Eivor tog sitt,och då var hon närmare 60 år!

Nåväl,jag har iaf skrivit personliga brev till alla de arbetsgivare jag sökt jobb hos,och någon måste ju nappa tycker jag.

Tisdag är en sån skriva,fylla i,skicka in pappers-dag.

Facket ska ha sitt,Försäkringskassan ska ha sina intyg...och paket ska göras i ordning och skickas ut över hela Sverige.

Onsdag är den dagen då det inte finns ett dugg på min agenda...men det blir en bra dag att packa lite inför resan,handla hem råvaror och grejer så kylen är fylld till Joel.

Det är så bra att han är duktig på och verkligen gillar att laga mat.

Han har tagit efter sin bror Anders som skulle platsa i Sveriges Mästerkock när som helst!

Anders har ett passionerat kärleksfullt förhållande till mat,och många av hans rätter är det godaste jag någonsin ätit!

Han skulle slå Per Morberg på fingrarna hur lätt som helst!

På torsdag åker jag och Monika tåg upp till Umeå,för vidare avfärd med bil mot Pajala tillsammans med Erik och Annica...det gäller att packa ner vuxenblöjor...för något säger mig att det kommer att bli en resa full av skratt...där skrattnivån ligger på gränsen att man lätt pissar ner sig..

Nu ska jag duscha,och gå på loppis hos en granne : )

...för ett liv att ändras..två sekunder...det är allt som behövs för ett liv att rämna...två ynka sekunder..

Det har hänt så många tråkigheter i vår by den sista veckan...tre män har mist sitt liv på ett mycket sorgligt sätt...jag tänker på hur fruktansvärt det måste vara för dom anhöriga och deras vänner...

Vilken bottenlös sorg det måste vara.

När man bor i en sån liten by som jag gör,så uppstår rykten och spekulationer direkt...man hör saker från en massa håll och den ena historien är värre än den andra...men det är ju så människan är funtad...man blir lätt sensationslysten och dras med i "snacket" som går...och det spekuleras hej vilt och i slutändan kan man få höra saker som är så långt ifrån sanningen så man baxnar..

Igår utsattes en man i min port för ett brott,han blev misshandlad...polisen gick och knackade dörr i vår trappuppgång och försökte ta reda på vem som misshandlat honom.

Efterverkningarna av tex såna brott kan sluta hur som helst känns det som...jag pratade med en äldre kvinna som bor i min port,och hon var verkligen skärrad över vad som hänt och hon var rädd att någon skulle ta sig in i hennes lägenhet,jag försökte förklara för henne att hon inte behövde vara rädd,att ingen skulle ta sig in hos henne...det var hemskt att se hennes rädsla...och hon till och med frågade mig om inte jag kunde sova hos henne igår natt...stackars kvinna!  

En annan sak som jag funderat på...det är fantastiskt vad som händer med människor när förutsättningar ändras och när man gör något som inte passar in....då sätts verkligen relationer på spel och då framgår det tydligt vilka som är ens verkliga vänner...Iofs bra,det är bara så synd att man upptäcker sånt försent...

Jag har någon i min närhet som suktar och längtar efter att jag ska göra min supergoda paella...funderar på att överraska henne med det i helgen  

Precis som jag med jämna mellanrum rensar bort "vänner" på Facebook så rensar jag bort bloggar som jag aldrig läser mer...eller bloggar som ingen längre skriver i.

Många av bloggarna som jag tidigare tyckte var roliga,intressanta har blivit så inihelsike tråkiga och inte ett dugg intressanta att läsa längre ....bara en massa löjligheter och sånt som inte intresserar mig ett dugg längre. Så jag behåller dom jag gillar och kastar resten i papperskorgen!

Eftersom mitt liv är på väg att ändras drastiskt inom en snar framtid,till det positiva...så ska jag nog starta en blogg som skiljer sig väldigt mycket från denna...ska bara komma på ett bra namn på den  

...och ett hjärta av guld!

Var över på en snabbfika i dag och vi pratade lite hit och dit om allt möjligt...hon visade bland annat en lapp som hon hängt upp på väggen,det var en matlista som familjen ska äta under en 2 veckors period...då säger hon: " Kolla vad det är för mat du tycker om,och sen kommer du hit och äter dom dagarna"  Så otroligt rart av henne   

Det finns människor som är helt osjälviska,tänker mer på andra än sig själv,glädjer andra med små saker i vardagen och har aldrig någon baktanke med det...ren,skär godhet...sån är min syster. 

Vi har haft våra dunster i livet,varit riktigt osams ett tag,och varit lika envisa och tjuriga båda två...men jag älskar henne så mycket  ...och jag törs nog säga att det är omsesidigt.

Nu är det inte lång tid kvar innan jag får träffa mitt sjätte barnbarn!
Åh det är så spännande och jag längtar ihjäl mig att få trycka ner näsan i nackgropen på den lilla prinsessan och bara nosa!
Dom blivande föräldrarna har pysslat och grejat i flera månader och gjort i ordning hennes rum,tapetserat med Hello Kitty tapeter och målat alla möbler babyrosa.Det är så fint där!
Ari är verkligen duktig på att fixa och greja,och i går när han kom över en sväng och hämtade Bea,som varit hundvakt till Yla & Sally när jag var ute på ärenden,då berättade han att han målat klart byrån som lilla flickan ska ha sina käder i.
För att göra byrån ännu mer "flickig" så hade han målat med rosa glitterfärg på knopparna till byrån.
Jag blev alldeles tårögd.
Han hade kunnat köpa en byrå färdig...men han ville verkligen göra detta och det tycker jag var så fint gjort.
Det är inte många män som har öga för det vackra i tex heminredning,men Ari har det verkligen och det är bara att gratulera Moa som hittat en sån händig man.

Bara några timmar efter att det offentiggjordes att Witney Houston dött så kunde jag på Tradera se hur många nya annonser som helst på hennes CD-skivor.

Lite makabert visst...men "Den enes död,den andres bröd" som det heter.

Så om man har en hög med hennes skivor så kan man göra sig en ordentlig slant genom att sälja dom nu.

Igår var jag ner för andra gången till doktorn för att jag fortfarande är så inihelvete förkyld,och jag hostar ihjäl mig på nätterna.

Sist fick jag Cocillana utskrivet,men vetefasen om det egentligen hjälper särskilt mycket.
När jag kom in till doktorn så såg han lite förvånad ut att se mig igen,jag sa som det var att jag fortfarande inte mår bra,att jag är trött som fasen och hostar nätterna igenom.

Det kändes lite som jag fick vara den som styrde läkarbesöket framåt.
Jag bad honom lyssna på lungorna,och jag bad honom även ta en snabbsänka.
Jodå han nickade och höll bara med mig,jag hade kunnat be honom om en solresa till Grekland,och han hade skrivit ner det som ett recept.
Ja,ja...vi kan inte alla vara proffs på det vi gör,men som läkare så får man då verkligen vara noggrann och inte låta patienten helt avgöra vilken undersökning och behandling som är lämplig.

När man skriver en blogg så får man vara beredd på att få kommentarer på sina inlägg av alla möjliga slag.
Sen väljer man ju såklart själv om man vill godkänna dom eller inte.
Det är mitt privilegium som bloggerska.
Om det skulle vara så att någon inte gillar det jag skriver eller kommenterar det på ett olämpligt sätt,och då menar jag inte kritisera själva texten,för det är helt ok.
Nej jag menar att man kritiserar mig som person,fast man inte känner mig,eller inte har en susning om vad jag skriver om.
Eller bara lämnar idiotiska kommentarer om mig som person.
Då kan man vara beredd att de kommentarerna bli borttagna.
Men ni som kritiserar,berömmer eller reagerar på min text på annat sätt,fortsätt att göra det.
Tycker det är bra att människor har en egen åsikt! Och inte tex bryr sig om vad den stora massan tycker.
Sen hur människor tolkar mina texter det är ju upp till var och en...man kan väl läsa in i princip vad som helst om man tex är väldigt trångsynt.

Det är märkligt det där med ett första intryck vid möten människor emellan.
När jag träffar en person för första gången så är det ju upp till mig att göra ett så bra intryck som möjligt på den jag möter ,man ler och hälsar artigt,för en allmäntrevlig konversation.
Det ligger ju i människans natur att i såna lägen framställa sig på det bästa möjliga sätt som det bara går,så visst anstränger man sig vissa gånger mer än man egentligen har lust till.
Sen finns det möten där det skär sig direkt,man känner direkt att detta är en person som jag inte kan tycka om,vem det än är.Det är så tydligt att hur man än kommer att försöka så är det en person man aldrig kommer att acceptera.Sen kanhända att det sker fler möten med samme person,och för varje gång så tar man mer och mer avstånd...oftast är det då något personen säger,något man själv har väldigt svårt att gilla eller tycka om.

Eller att personen gör något som gör att den trillar långt ner på stegen och hamnar på väldigt många minus i mina ögon
En sån person träffade jag för flera år sedan.

Direkt vid första ögonkastet(blicken flackar,eller man ser inte mig i ögonen) och handslaget(ni vet,ett sånt Döda Fisken-handslag) då ringde en varningsklocka i mitt huvud direkt.Efter fem minuter så berättade den personen om det mest intima saker som h*n gjorde tillsammans med sin sambo,och jag som inte är ett dugg pryd i vanliga fall,iaf tillsammans med människor jag känner, kände bara att jag höll på att sätta kaffet i vrångstrupen.
Viss privat information ska man nog låta vara osagd,men en del människor har tydligen inte en sån spärr.Eller så vill dom bara framhäva sig på ett idiotiskt sätt.

Eller så är dom helt enkelt idioter och har ingen som helst social farstu!

 

Tjulululu!