En metod för att rädda liv

Hjärt-lungräddning, som brukar förkortas HLR, är en första hjälpen-behandling som ges för att få igång hjärtverksamheten och andningen hos någon som har fått hjärtstopp. För att göra den enklaste formen av hjärt-lungräddning behövs det ingen utrustning, utan det är en metod som alla kan lära sig. Ibland används termen basal hjärt-lungräddning för att skilja den från avancerad hjärt-lungräddning som kräver särskild teknisk utrustning och som ges av sjukvårdspersonal.

Man behöver inte vara sjukvårdsutbildad för att lära sig hjärt-lungräddning. Det räcker att gå en kort kurs på ett par timmar för att lära sig hur man gör. Då får man träna på att utföra hjärt-lungräddning och att enkelt använda en hjärtstartare på en docka. Det finns flera som anordnar sådana kurser, till exempel Röda Korset, Svenska Livräddningssällskapet, Svenska rådet för hjärt-lungräddning (HLR-rådet) Civilförsvarsförbundet och företagshälsovården.

När man ger hjärt-lungräddning börjar man med så kallade bröstkompressioner. Det innebär att man använder händerna och trycker på den medvetslösa personens bröstkorg för att på det sättet få blodet att fortsätta cirkulera. Med jämna mellanrum gör man korta uppehåll och växlar till att blåsa in luft genom den andres mun med den så kallade mun mot mun-metoden, för att tillföra syre till blodet. Bröstkompressionerna ersätter tillfälligt hjärtats arbete och inblåsningarna ersätter andningen.

Hjärt-lungräddning av barn

Vissa moment i hjärt-lungräddning av barn skiljer sig något från hjärt-lungräddning av vuxna. Därför rekommenderas man att först gå en kurs i livräddande första hjälp till barn. Förutom att

vända sig till anordnare av kurser i vuxen-HLR, kan man höra med sin barnavårdscentral om de kan erbjuda utbildningar riktade till föräldrar.

I en akutsituation är det däremot bättre att ge hjärt-lungräddning för vuxna till ett barn än att inte göra något alls.

Ett livshotande tillstånd som kan bero på flera orsaker

En person som får ett hjärtstopp blir medvetslös inom 10-20 sekunder och slutar därefter också att andas. Vid ett andningsstopp stannar också hjärtat efter en kort stund.

Den vanligaste anledningen till plötsligt, oväntat hjärtstopp är sjukdomar i hjärtats kranskärl som hjärtinfarkt och olika typer av kärlkramp.

Andningsstopp kan bland annat bero på ett kraftigt astmaanfall eller på att något har fastnat i halsen, exempelvis en matbit.

Hjärtat och andningen kan också sluta fungera på grund av till exempel drunkning, förgiftning, överdosering av läkemedel eller en kraftig elektrisk stöt.

Leder till syrebrist

När hjärtat slutar slå eller andningen stannar får kroppen inte tillräckligt med syre. Hjärnan är det organ som är mest känsligt för syrebrist. Om syretillförseln inte kommer igång tillräckligt snabbt, finns det en risk för bestående hjärnskador. Sådana skador kan uppstå redan efter tre till fyra minuter. Om kroppen är nedkyld kan hjärnan klara syrebristen lite längre.

Målet med hjärt-lungräddning är att försöka få igång hjärtverksamheten och andningen igen i väntan på ambulans, sjukvårdspersonal och en hjärtstartare.

Undersök först om det finns livstecken

Om man ska ta hand om en person som verkar vara avsvimmad eller medvetslös, måste man allra först se att platsen är säker och inte livshotande för en själv. Därefter ska man avgöra hur allvarlig situationen är. Det finns tre enkla kontroller för att avgöra detta. Kontrollera om personen är vid medvetande, om andningen är normal och om pulsen går att känna.

Vaken?

Först kan man försöka prata med personen och pröva att skaka lätt i axlarna eller armarna för att se om man får svar. En person som är berusad eller sover brukar reagera på detta. Om man inte får någon reaktion ska man utgå ifrån att personen är medvetslös.

Andas?

I nästa steg öppnar du den medvetslöses luftväg genom att lyfta hakan med två fingrar och med den andra handen på pannan böjer du den medvetslöses huvud bakåt. Sedan försöker du se om bröstkorgen höjer sig, lägger örat intill personens näsa och mun och lyssnar efter andningsljud. Om man efter ungefär tio sekunder inte kan höra, se eller känna någon andning, måste man utgå ifrån att personen har andningsstopp.

Puls?

Till sist känner man med fingrarna på sidan av halsen, eftersom halsartären finns där vilket gör det lättare att känna pulsen än på andra delar av kroppen. Man kan börja vid struphuvudet och sedan flytta fingrarna två-tre centimeter åt sidan av halsen. Om man inte kan känna pulsslag, eller är osäker, ska man utgå ifrån att hjärtat har stannat.

Börja med att ringa 112

Innan man sätter igång med hjärt-lungräddning måste man skaffa hjälp genom att ringa 112. Sedan ska man omedelbart sätta igång med hjärt-lungräddning eftersom möjligheten att personen överlever ökar med två till tre gånger om behandlingen sätts igång direkt.

Det går snabbare om någon annan kan ringa 112 medan man själv sätter igång med hjärt-lungräddning. Om det inte finns någon annan på plats som kan ringa, måste man själv först ringa 112. Det är bra att känna till att larmoperatören kan ge fortsatt rådgivning på telefon, till exempel om hur hjärt-lungräddning ska utföras.

När ska man ge hjärt-lungräddning?

Om man kommer fram till att personen är medvetslös och inte andas eller har puls, ska man utgå ifrån att det är hjärtstopp. Då ska man börja med hjärt-lungräddning.

Det räcker inte att den medvetslösa personen bara andas. Det händer att svårt sjuka kan fortsätta andas efter att hjärtat har stannat. Därför är pulskontrollen viktig. Om man bara upptäcker andning men ingen puls måste man utgå ifrån att det är ett hjärtstopp.

När ska man inte ge hjärt-lungräddning?

Om personen däremot är medvetslös men har puls och andas normalt, ska man inte börja med hjärt-lungräddning. Personen kan till exempel ha svimmat, fått ett epilepsianfall eller vara berusad. I stället ska man lägga personen i stabilt sidoläge och böja huvudet bakåt så att luftvägarna är öppna. Sedan ska man ringa 112 efter ambulans och stanna kvar hos den medvetslösa personen tills hjälpen kommer.

Stabilt sidoläge

Om en person är medvetslös men har puls och andas normalt ska man lägga personen i stabilt sidoläge. Det spelar ingen roll åt vilket håll, bara du vänder personen mot dig.